Assad contains Syrian uprising for now, with credits for Russia and Iran
France´s Juppe heads to UN to push Arab League´s Syria plan
Russian seeks to slow UN action on Syria as fighting rages
Russia says Syria authorities agree to talks, but opposition refuses
Syria says ´terrorists´blow up gas pipeline near Lebanon border
Assad forces regain Damascus suburbs, say Syrian activists
—
För några veckor sedan sa Israels försvarsminister Ehud Barak att Assads regim kommer att falla inom några veckor. Men med rysk och iransk hjälp ser det nu ut som att Assad tills vidare har kontroll över armén, läget, regimen och landet. Assads trupper har lyckats pressa tillbaka oppositionsstyrkorna och förpassa merparten av striderna till avgränsade områden i ett antal byar och städer. The Free Syrian Army fortsätter dock att rapportera om hårda strider i och omkring Damaskus, bl a vid flygplatsen, och Assad har enligt uppgift skickat 2000 soldater samt militära fordon för att bekämpa upproret i förorterna. Gott om propaganda och desinformation, förstås. Debkafile spekulerar nu att den totala dödssiffran i den syriska revolutionen överstiger 8000. Samtidigt lyckades Assad spoliera arabförbundets observatörsmission. Och den syriske diktatorn räds inte talet om att ärendet nu ska tas upp i Säkerhetsrådet.
Striderna lär fortsätta, men Assads framgångar påverkar enligt Debkafile sju “arenor” i Mellanöstern:
1. Teheran-Damaskus-Hizbollah-”blocket” är intakt och gynnas av att Assad är kvar vid makten. Även Irak sägs numera “ingå” i den här länken.
2. Det är även en stor och strategisk framgång för Iran. Man lyckas bibehålla styrkor och krafter som motvikter till den kampanj mot den islamiska regimen som förfäktas av USA, Saudiarabien och Gulfstaterna.
3. Nasrallah och Hizbollah har befarat konsekvenserna av en kraschad regim i Syrien. Nu kan samarbetet med Damaskus och Teheran tills vidare fortsätta som förut.
4. Saudiarabien och Turkiet har ju mer eller mindre, likt Ehud Barak, utgått från att Assads dagar är räknade. Man har förberett aktioner på syriskt terroritorium och man har i mycket skarpa ordalag fördömt Assad. Även palestinierna, vars Hamasledare har markerat att man tänker lämna det man ser som ett sjunkande skepp, inser nu att Assad kan komma att sitta kvar, varmed man kan komma att få ångra det som Assad möjligen har sett som ett svek. Detsamma gäller för Jordaniens Kung Abdullah, som ju var den förste arabledaren att offentligt rekommendera Assad att lämna ifrån sig makten. De saudiska och qatariska säkerhetstjänsterna investerade stora summar och resurser för att fälla Assad, men har alltså tills vidare besegrats av Assad, som i sin tur har backats upp av Iran. Analytiker menar att Erdogan, som tidigare skarpt kritiserade Assad och mobiliserade trupper vid gränsen för att kunna gå in och skapa en buffertzon för den syriska oppositionen i Idlib-provinsen, nu har hållit igen med siktet inställt på att odla relationen med Iran.
5. Ryssland och Kina uppfattas nu som potenta krafter som tar sig an och står emot det som uppfattas som orättfärdiga kampanjer mot Syrien från USA, EU och FN. Den syrisk-ryska militärhandeln blomstrar, och Kina gör lysande affärer med den islamiska regimen i Teheran. Ryssland utrikesminister Lavrov tar ton mot USA och de andra och gör allt han och Mosvka kan för att stoppa resolutioner mot Assads regim. Detta ryska agerande gör det möjligt för den syriska regimen att slå hårt mot rebellstyrkor och att kväsa revolutionen.
6. Så Assad ser ut att överleva längre än de där veckorna som Barak talade om. Den syriska armén står stark, välutrustad och intakt (strömmen av desertörer kom av sig och har inte skakat armén och regimen i dess grundvalar). Syrien, Iran och Hizbollah fortsätter med ett militärt samarbete, samt underrättelsearbete, av hög kvalitet och intensitet. Därmed har Iran lyckats hålla kvar och förstärka sin tänkta “front” mot Israel i händelse av en större konflagration med anledning av krisen kring Irans kärnvapenprojekt.
7. Den dynamiska händelseutvecklingen i Syrien påverkar även palestiniernas situation. Man har övervägt att mer och mer distansera sig från Assad, men när den alawitiske ledaren nu tills vidare tycks sitta säkert i sin repressiva diktatorsadel, är det sannolikt att exempelvis Ismail Haniyehs resa till Iran blir av, för att där diskutera och stärka samarbetet mellan Hamas/Gaza, Syrien och Iran. Kanske kan Assads ställning även komma att övertyga Khaled Mashaal om att han ändå, trots allt, kanske borde stanna kvar i Damaskus.
—
Uppdatering, måndag kl. 18.00: Hamas leader embarks on visit to Iran, Gulf states (Haaretz).
UN Security Council likely to condemn Syria crackdown (Haaretz)
—
Ingen kan som bekant förutspå framtiden. Har Assad sådan kontroll att han på sikt helt kommer att krossa revolutionen? Vet ej. Tunisien/Ben-Ali, Egypten/Mubarak, Libyen/Khadaffi – unika händelseförlopp i var och ett av dessa draman. Revolutionen i Syrien betraktas av många som den tuffaste, svåraste och mest heroiska kampen. Assad överlevde januari månad. Tusentals syrier har dödats. Mycket står på spel, och tills vidare har Assad, med iransk och rysk hjälp, lyckats behålla det repressiva greppet.
