Jag fick ett nytt mail…

…från min bekant (”F”) i Sundsvall. I det förra mailet (inlägget ”Jag fick ett mail…”) ondgjorde han sig över att kommunen där valde att visa filmen ”Gazas tårar”, men att samma kommun aldrig tycks ses någon anledning att visa att det även finns israeler som lider och fäller tårar. F tyckte, och jag elaborerade något kring detta, att detta befäster en fördomsfull och orättvis bild och uppfattning om att Israel är den onda förövaren och palestinierna är de oskyldiga offren, punkt och slut. De israeler i exempelvis Sderot som drabbades av terror förminskas och avhumaniseras. Kommunen orkar tydligen bara med ett visst antal lidande människor i taget.

Nu är F arg över en utställning inne i kyrkan där i Sundsvall, en utställning som heter ”Via Dolorosa – en vandring i ockupationens spår”, eller någonting sånt. Ett antal planscher har hängts upp inne i kyrkan, som ett antal stationer. De lär visa bilder, bibelcitat samt vittnesmål från Västbanken. Det hela kommer tydligen från en resa som ett antal präster gjorde för några år sedan. En poäng är att visa lidande, och att uttrycka solidaritet med det palestinska folket, och att ”ställa frågor” om ockupationen.

Men F är missnöjd. Han berättar i mailet att texten på planscherna talar om att prästerna inte ”tar ställning i konflikten”, men F menar att det är precis vad man gör. Ett exempel på detta är att även om man inte explicit säger det, så ges meddelst försåtliga formuleringar intrycket att muren/säkerhetsbarriären har funnits i över 40 år, alltså sedan 1967. Detta skulle kunna avfärdas som blott trams, men poängen är, enligt F, att utställningen inte ger någon förklaring till att muren byggdes. Det propagandistiska budskapet är att israelerna byggde muren för att plåga palestinierna. Det finns, enligt uppgift från F, inte ett ord i utställningen om det historiska sammanhanget, nämligen den andra intifadan – om otaliga självmordsdåd och andra terrorattentat och om hundratals civila israeler som mördades under de där åren. F undrar vad man vill uppnå med en utställning som medvetet väljer att bortse från det som fick den israeliska regeringen att besluta om barriärbygget? Den som bevistar utställningen får klart för sig att Israel är en brutal stat som förtrycker, och att palestinierna är oskyldiga offer, punkt och slut. Israel blir en anonym kraft, utan individer, medan palestinierna visas som människor, utan påminnelse om organisationer av typen Islamiska Jihad.

Men den andra intifadan var ju en mänsklig och samhällelig katastrof – även för Israel. Det kanske blir så att svenskar som skummade igenom världsnyheterna under de där åren stannade vid uppfattningar av typen ”ja, så där är det där nere i Mellanöstern”, ungefär som om israelerna hade vant sig vid och accepterat att det sker självmordsattacker i städerna med jämna mellanrum. Men man hade inte alls vant sig vid detta. Tvärtom – det var en akut kris i landet, för de medborgare som drabbades, förstås – men också för staten. Man vande sig aldrig vid denna kris, utan vidtog många drakoniska åtgärder för att bekämpa terroristerna och för att sörja för medborgarnas säkerhet. En sådan åtgärd var muren/säkerhetsbarriären. Detta måste man förstå, men denna insikt behöver inte alls innebära att man ignorerar vardagslidandet för många palestinier. Muren är en brutal inbrytning i många människors liv, och den utgör en deprimerande syn. Men mur- och stängselbygget föregicks av många och synnerligen blodiga terrordåd mot civila i Israel. Det var denna mordiska terroroffensiv som gjorde att man beslutade att bygga barriären.

Varför ignoreras detta av svenska kyrkan, i den här utställningen? Varför synliggörs lidande palestinier, samtidigt som man osynliggör lidande israeler? Varför nämner man inte det historiska sammanhanget? Det finns ju inte bara en Via Dolorosa i området – det går många lidandets vägar kors och tvärs över hela regionen. Det är nog läge för svenska kyrkan att göra lite heshbon nefesh – lite självrannsakan, så här inför påsken.

Annonser

Om Roy

Roy Alterman jobbar med strategisk kommunikation
Det här inlägget postades i Israel, Sverige. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Jag fick ett nytt mail…

  1. jao skriver:

    Varför skulle det vara ett problem att visa vad ockupationen, muren och förtrycket gör mot palestinier och andra i de ockuperade områdena?

    När Hamas utförde ett attentat i Israel, så var det ingen som sökte visa orättvisorna som skedde i Gaza och på Västbanken. Det var bara Terrorismen som var problemet, och fortfarande är det så. Då var det ingen som ville prata om brytna löften och fredsförhandlingar (som bestod av massa löften och noll implementering).

    När Muren sträcker sig långt in på palestinsk mark, vad har F för historiskt sammanhang att hänvisa till då?

    Att Israel för varje dag som gått sedan 1962 försökt snylta till sig mark men goda resultat. Vad har F att säga om de enorma bosättningar som finns på Västbanken idag, och som tidigare inte gick att finna i samma storlek, eller de som tidigare fanns i Gaza?

    Och vad ska man säga egentligen om en mur som orsaker lidande för den palestinska befolkningen? Ska man säga att den inte gör det? Eller ska man lägga legitim grund för att den gör det?

    Vi måste ”förklara den bakomliggande orsaken” ”det historiska sammanhanget”. Vad Roy? Att muren finns för Israels säkerhet? Ska det argumentet vara hållbart idag?

    Det är sant. Lite självkritik hade suttit grymt. För F, dig och svenska kyrkan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s